Hur en 7 minuters film kan nå 50 festivaler

Publicerad: 2014-01-14

Kortfilmen LÄNGS VÄGEN har visats på ett 50-tal filmfestivaler runt om i världen, som Palm Springs International shortfest, Sao Paolo International Short Film Festival, New York City International Film Festival, Frameline 35 och San Francisco Shorts. Filmen har vunnit Vårrullens tungviktspris och internationella priser för bästa kortfilm på Rio Gay Film Festival och Lisbon Queer Film Festival. I höstas visades den på SVT. LÄNGS VÄGEN är regisserad av Jerry Carlsson och Anette Gunnarsson som ingår i Tjockishjärta film, och handlar om två lastbilschaufförer som möts på en rastplats utmed en motorväg någonstans i Sverige. Filmen är gjord med stöd av Filmbasen och SFI. I dag läser Anette filmregi på Stockholms Dramatiska Högskola och Jerry vid Akademin Valand Film (f.d. Filmhögskolan i Göteborg). Vi bad dem berätta om hur de arbetat med filmens festivaldistribution och dela med sig av tips och erfarenheter. Först, beskriv hur idén om LÄNGS VÄGEN uppstod? Vi ville göra en film om lastbilsschauförer som vi oftast inte får se som huvudpersoner i film. Vår tanke var att ta fram och visa en annan sida av en karaktär, som många ofta har förutfattade meningar om. Hur tänkte ni kring festivaler när filmen precis var klar? -Vi skickade den till en bunt olika festivaler, först till Göteborg där den fick svensk premiär och sedan andra stora internationella filmfestivaler. Något som är viktigt att komma ihåg, är att inte låta sig själv bli nedstämd om filmen inte kommer med på den första festivalen man skickar till. Många festivaler sätter ihop program där längd och innehåll ska försöka matchas med andra kortfilmer och därför kanske det inte finns plats. Så om man får nej från en festival, så finns det många andra festivaler att skicka till! Så var det också med med COMING OUT som Jerry regisserade och producerade med Tjockishjärta Film (för RFSL Sthlms projekt “Kompassen”). Också den filmen fick först en del nej, av både svenska och internationella festivaler, men sedan kom ett samtal från New York och Tribeca Film Festival där den blev uttagen till tävlan och därefter har den åkt runt på nästan 40 filmfestivaler. Hur kommer det sig tror ni att LÄNGS VÄGEN nu visats på nästan 50 filmfestivaler? -En viktig del är förstås att vi har gjort ett stort arbete med att anmäla den och skicka den till festivaler. Sen har vi haft turen att den visats på en del stora festivaler och därigenom har det blivit en spin off effekt och den har blivit efterfrågad till en mängd mindre filmfestivaler. -Vi har varit två som har jobbat med festivaldistributionen hela vägen. Detta har nog haft en stor betydelse till att vi har kunnat skicka i väg filmen till 50 festivaler runt om i världen. Det går inte att förutse hur många timmar som krävs för att välja ut vilka festivaler som är relevanta och intressanta. För att inte tala om alla de timmar det sedan tar att fylla i festivalernas anmälningsblanketter och att skicka ut DVD:er samt visningskopior. Har ni några tips eller erfarenheter att dela med er av? -När man tänkar att en film är inspelad och klar så är det fortfarande ett viktigt arbete kvar, distributionen. Om man tycker om sin film och om man har lagt ner tid och energi på sin film så förtjänar den att få resa runt och visas för så många människor som möjligt. Var beredd på att det är ett arbete att anmäla filmen till festivaler samt om filmen blir utvald, så tillkommer en del arbete med att förse festivalen med information och visningskopior. -Det är många av de större festivalerna som är noga med premiärer, och har man redan visat sin film på vissa festivaler i samma världsdel, land, region eller stad så minskar chansen att få med filmen (och ibland så utesluts den ur urvalsprocessen). Därför lönar det sig att vara noga med att välja ut vilka festivaler som man vill satsa på först. Vad har ni för tankar kring att nischa sin film kring ett tema eller en målgrupp, för- och nackdelar? -Man ska göra film om det man vill visa. Vi har främst upplevt fördelar med att vår film handlar om två homosexuella lastbilsschauförer men det är möjligt att den har uteslutits från andra festivaler pga dess innehåll. Vi har skickat den till festivaler och länder där det är svårt för HBTQ-film att visas, men för oss har det mer varit ett ställningstagande. Vad är ert bästa minne från festivalåret 2012? LÄNGS VÄGEN har ett HBTQ-tema och därför har den fått chans att visas på många HBTQ-festivaler dit vi också blivit inbjudna. Våra starkaste personliga möten med publik har skett på just HBTQ-festivaler där samma målgrupp som filmen berör kommit och sett den. Det har varit intressanta diskussioner, både med publik och med andra filmare.