Var dig själv – råd inför att söka filmregi i Göteborg

Filmregilinjen vid Akademi Valand Film, f.d. Filmhögskolan, lockar många sökande. Antagningen sker vartannat år och varje år antas sex elever till det treåriga programmet. Två deadlines gäller i år: 15 januari för registrering genom antagning.nu och 29 januari för inlämning av ansökningsmaterial. Vi har bett några elever och lärare på skolan att dela med sig av tips och erfarenheter. Vad ska man tänka på om man blir kallad till intervju? -Att vara påläst och väl insatt i vad det är för utbildning man söker till, säger Linda Sternö, adjunkt på skolan som följt senaste kullen regielever. Linda är också ansvarig för magisterprogrammet Curator och var producent för hyllade debutfilmen ÄTA SOVA DÖ under utvecklingsfasen. -Att vara sig själv under intervjuer och övningar och fundera på vad skolan skulle kunna ge dig om du fick möjligheten att komma in, säger Marcus Carlsson som gick ut våren 2012. Marcus valde att göra långfilm av sin examensfilm: DIN BARNDOM SKA ALDRIG DÖ som premiärvisas på GIFF i år. -Var så uppriktig som bara möjligt – det vill säga berätta om den typ av film som DU personligen är intresserad av att göra och om hur DU vill arbeta. Låtsas inte att du gillar att göra scener i långa tagningar om du hellre vill göra scener med femton vinklar och snabba klipp till exempel. Ingen kommer att klappa dig på axeln för att du gillar Ruben Östlund, säger Mikael Bundsen som är den yngsta hittills att gå ut skolan. -Jag sökte med en film jag tidigare hade gjort som jag tyckte representerade mig och vad jag vill göra film om. Samt en del andra uppgifter som ingick i ansökan, men som jag försökte göra utifrån samma inställning. Jag jobbade mest med fiktionsfilm innan jag kom in på skolan. Men på skolan får alla testa både fiktion, dokumentär och experimentell film vilket har varit väldigt givande och inspirerande, säger Jerry Carlsson som just nu går andra året på regiprogrammet. Jerry har fått stöd från Filmbasen för flera av sina kortfilmer och gick en förberedande filmutbildning på Dramatiska Institutet, numera STDH, 2006-2007 som hette ”Baskurs i film”. Där startade han även filmkollektivet Tjockishjärta Film tillsammans med Johanna, Valentina, Alexander och Olle. Men just vad man har haft för bakgrund (både vad gäller film och annat) är väldigt olika från elev till elev på skolan. Att ha jobbat mycket med film innan är inget krav för att komma in. Vad letar skolan efter och vad behöver man kunna? LS: -Människor som kan skapa förutsättningar för sitt eget arbete. Det räcker inte att vara bra på att göra film, man måste också kunna skapa förutsättningar för sin egen verksamhet. Det är alltså bra att ha en idé om var man ska verka efter skolan redan när man kommer in, så att man kan etablera kontakterna under skoltiden. All livserfarenhet är bra. De flesta har gått en förutbildning på exempelvis en folkhögskola, men det är inget måste. MB: -Det är en tre år lång utbildning och en stor del av den tiden är avsatt för självständigt arbete. Du förväntas med andra ord att ta ett stort personligt ansvar och själv ta mycket initiativ. Det är något jag uppfattar att antagningsjuryn har med sig när de bedömer potentiella studenter – man vill försäkra sig om att personen har ett stort engagemang och att den verkligen är angelägen om att gå utbildningen för att det är just tre krävande och ganska tuffa år. Och att man har en undersökande anda, en frågeställning, är något som jag uppfattas är väldigt uppskattat bland ledningen på skolan, för det är mycket så skolan betraktas av många av de som studerar och är lärare där, som en plats för att undersöka saker och fördjupa sig. JC: -Det jag tycker är väldigt viktigt är att man hinner uppleva mycket, att göra massa olika saker som ligger utanför kunskapen om HUR man gör film. Kan vara allt från att resa, till att förstå hur andra människor tänker. Läsa, skratta, bråka, gråta osv. Allt sådant är materialet man använder när man sedan gör film. Kunskapen om vad man gör film om, inte enbart hur man gör film. Vad vet du nu som du inte visste när du sökte? MC: -Att var det något man undrade över och ville utforska så fanns den möjligheten, att göra sina egna filmer. Jag fattade det sent, sista året och jag önskar jag hade haft roligare och gjort mer utanför skolan. Jag tror jag blev lite förstenad första året. Hade jag kommit in igen då hade jag lekt/testat mer. MB: -Jag tror överlag att det är viktigt att hitta ett förhållningssätt till antagningsprocessen som gör att det blir en lustfylld process för en själv. När jag skulle gå på den första antagningsintervjun klev jag in redo för ett förhör, redo att gå in i försvar och till min förvåning mötes jag av en skål med godis och trevliga personer som var intresserade av att under någorlunda avslappnade förhållanden diskutera mitt filmande med mig. Antagningsjuryn ställer tuffa frågor för att de skall kunna skapa sig en så tydlig bild av dig och ditt filmande som möjligt. Behandla varje fråga som en möjlighet och undvik att se det som någon slags värdering. Jag återvänder till exempel regelbundet till det antagningsbrev jag skrev i samband med min ansökan, i de tidiga dokumenten tycker jag att jag har formulerat mycket av det som fortfarande är det viktigaste i mitt filmande, med andra ord har de dokumenten kommit att fungera lite som en kompass. Vad tycker du är bäst med just Göteborg som utbildning, vad särskiljer den? MC: -Att man har sådana möjligheter, frihet att utforska och framförallt tid. Man får lära sig många delar, foto, klipp, ljud. Det är så skönt nu när man känner till alla delar i en filmprocess. Att man själv har testat praktiskt ger en större förståelse för när man ska samarbeta med andra. LS: -Atmosfären på skolan som utgörs av lärarlaget och studenterna; engagemanget, det filmpolitiska intresset och att det finns utrymme för studenterna att forma sin egen utbildning. MB: -Att man har kurser i både dokumentärfilmens metodik och fiktionsfilmens metodik. Jag är till exempel inte intresserad av att göra dokumentärfilm, men att jag har arbetat med dokumentära övningar under utbildningen har i allra högsta grad berikat mitt fiktionsfilmande. På samma sätt uppfattar jag att de i min klass som är mer intresserad av dokumentär har fått mycket utav att arbeta med fiktion under utbildningen. Jag tycker också att Göteborg är ett starkt kort om man vill fördjupa sig inom personregi. Jag har skämts bort med lärare som Håkon Liu och Björn Runge samt fått arbeta med massor av olika typer av skådespelarstudenter från Högskolan för scen och musik såväl som äldre skådespelare och en hel del amatörer. Om man inte kommer in, är det kört då? MC: -Det handlar om drivet och lusten. Jag tror man hittar på lika bra historier utanför skolorna. Det skolorna gör är ju att man får tiden, tiden att ägna sig åt det. Men det är inte kört, kommer du inte in så gör en film utanför, det blir säkert minst lika bra som skolfilmerna. LS: -Nej. Se till att få kontakt med de studenter som redan går en utbildning hos oss och starta ett samarbete med dem. Och sök igen. MB: -Jag vet personer som har sökt tre gånger innan antagningsjuryn har fattat hur bra de är, och de personerna är bland de mest framgångsrika inom svensk film idag. De är inte antagningsjuryn som bestämmer om du ska bli regissör eller inte, det beslutet är du den enda som kan ta. Trägen vinner, som det så fint heter. Läs mer om utbildningen och ansökningsprocessen Lycka till! Bilden är från kortfilmen BÄTTRE I BERLIN av Mikael Bundsen, en av examensfilmerna 2012.